Djurvänner

På templet o choeng min matade vi hundar, katter, fiskar, paddor och sköldpaddor.
Jag klättrade ner en bit och fann en stor fisk som hade fastnat. En sån där stor med mustasch. Den låg bara och kunde inte komma ut. Den hade simmat in på ett ställe, men sen var den för stor för att kunna vända och simma tillbaka. Det fanns öppning som den försökte med men den var alldeles för trång.
Jag petade försiktigt och sa "hörru". Fisken rörde sig knappast.

"Har du fastnat?"

Så det var bara till att hjälpa den skräckinjagande fisken. Jag petade och vände och till slut var den fri.
Förutom att fisken blev glad så minskade min fiskfobi i intensitet.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0