Euforisk

"Eufori är en känsla av lycka som bland annat kan framkallas som en berusningseffekt av vissa droger."

Och min drog är FIGHTING.

Jag har känt mig euforsik, alltså lycklig, ända sen i lördags. Idag när jag var på väg till plugget satt jag och små-log hela vägen. Satt och tänkte på min match. Spelade upp matchen i huvudet när jag satt på tunnelbanan. Den där perfekta pushkicken som fick min motståndare att göra en 360. Pang i magen och snurr. Mmm...

Thaiboxinngsgalan blev en personlig succe. Min matchdebut. Den var underbar. Jag har kollat på klippet från matchen flera gånger och ser hela tiden nya grejer. Jag studerar vår match och har absolut fått upp ögonen på vad jag måste öva på.

Tjejen jag mötte var thaiboxare och hade grymt fokus. Hon var förbannat duktig och vältränad, men jag lät henne inte köra över mig. Hon hade tävlat tidigare och utstrålade en enorm självsäkerhet. Men jag lät mig aldrig skrämmas. Jag visste att hon var duktig men det sket jag fullständigt i när klockan ringde.

Jag fick en otrolig bekräftelse utav hela erfarenheten. Jag kan lyckas och jag kan åstadkomma saker. Jag lyckades gå ner till viktklassen och jag lyckades fullfölja en hel match och hålla huvudet högt. Jag har åstadkommit saker jag aldrig trodde att jag kunde. Jag kanske låter värsta blödig nu, men den här tävlingen var en stor grej för mig.

Jag är absolut sugen på att tävla igen. Denna gång ska jag förbereda mig bättre. Uppladdningen inför matchen bestod av hårdbantning och fettförbränningsträning. Nästa gång ska jag träna kondition och teknik så jag är bättre förberedd. Konditionen svek mig i tredje ronden, och det ska inte hända igen.




GNO - Queen of the ring



Igår fick jag äntligen göra min tävlingsdebut. Jag vägde in på 59,5 kg. Jag lyckades ta mig ner till -60 kg. Det var en vinst i sig. Gissa om jag attackerade min kylväska (full med mat) så fort jag hoppade av vågen. Mmm... mat och dryck. Jag hade ju självplågats i bastun, samt fastat sedan kl 18 dagen innan. Gissa om jag var hungrig och törstig?

Läkarundersökningen gick tip top. Jag var tävlingsduglig (som det stod på pappret).

Sen var det dags för match. Turnering i D-klass. Jag var match nummer 3. Jäklar i min låda vad nervös jag var. När de ropade upp mitt namn fokuserade jag till max och gick ut i ringen och gjorde mitt jobb. Jag hade enormt publikstöd. Tack alla som kom. Ni är guld värda.
Jag kämpade och slet i 3 långa ronder och bjöd på en shysst match. Ronderna är 2 min långa, men jag lovar att det känns som Mcdonalds-minuter. Fasiken vad trött man blir, de där 2 minuterna är så vansinnigt långa.

Jag förlorade matchen på mattan, men det spelar ingen roll. Jag var den gladaste förloraren på hela thaiboxningsgalan. Jag har vunnit så mycket annat. Plus att jag fick platt mage tack vare Jills värsta Gestapo-bantnings- och träningprogram.

Första tävlingen är avklarad och jag älskade det.





Jag gjorde mitt absolut bästa och fightades in i det sista.




Det var så jävla häftigt!!!

Jag är otroligt stolt över min match. Jag gjorde absolut en bra insats för att vara kickboxare. Det syntes dock tydligt att jag inte behärskade clinch och knän. Vänta in bara tills jag lär mig thaiboxning. Då blir det andra bullar. Jempa will be back!

Tack publiken! Jag hoppas ni njöt av fighten.


Sauna

Ikväll ska jag bosätta mig i bastun och svettas bort resterande vikt. Morgonvikten idag stod på 61 kg. Riktigt skönt. Jag har kämpat som ett djur de senaste dagarna och det verkar ge resultat. Ikväll ska jag basta bort 1 kg, sen är jag ready to go.Undrar bara hur trött och utmattad jag kommer vara imorgon.

Idag gick jag upp kl 8 och gick ut på min sedvanliga morgonpromenad. 1 timme i rask takt med tyngder runt anklarna. Skönt att det varken var kallt eller regnade idag.

Idag efter kl 18 får jag varken äta eller dricka. Kl 19 är bastun bokad, och där kommer jag sitta tills vågen visar rätt resultat (eller tills jag svimmar). Om jag inte pallar så mycket ikväll har jag även bokat bastun kl 6 imorgonbitti.

Jag har verkligen fått en tuff utmaning som första match. Banta bort 4 kg på 13 dagar. Men jag ska banne mig lyckas. Och ingen behöver tycka synd om mig, det är självvalt, jag kunde ha sagt nej för länge sen.

Imorgon är det dags. Jag längtar. Önska mig lycka till i saunan ikväll.


Min coach


Här har ni min coach, självaste fröken Jill "Bad Luck" Idh, i full fart med att mosa sin motståndares ansikte. Wam, bam, thank you mam.

Hon har stått vid min sida sedan dag ett. Hon har fixat allt jag behöver innan matchen. Ringer kontinuerligt och frågar hur jag mår och om allt är bra. Peppar, stöttar och fixar. Jag har fått privat träning och coachning. Hon såg till att jag fick hem en digital våg för att väga mig. Hon har gett mig utrustning. Hon har verkligen sett till att jag har allt jag behöver.

Jag kan erkänna att jag inte har gjort ett smack inför tävlingen mer än att ha bantat. Det finns mycket som ska göras inför en match och hela det arbetet har Jill tagit åt sig utan att jag ens behövde fråga. Hon fattar alla beslut. Det var hennes fenomenala ide att skriva upp mig på minus 60 istället för minus 63 (där jag egentligen hör hemma), för hon tror att jag klarar det. Hon tror på mig.

Att bli sedd av en person som Jill är en ära. Hon har plockat in mig och Helene som sina små lärljungar. Hon drillar oss, lär oss och spöar skiten ur oss. Ibland undrar jag varför hon lägger ner tid på oss. Jag är glad att hon gör det men jag kan inte begripa att hon på en ledig lördag åker och tränar oss trots att hon har ryggskott. Hon är helt enkelt toppen. Och icke att förglömma - en förbannat grym fighter. (jag lär mig av de bästa) 

Tack för all hjälp Jill. Jag ska göra dig stolt på lördag.

Info inför tävlingen

Girls night out

Queen of the ring

29 aug Täby

Invägning 9:00- 10:00

Läkarundersökning: 12:00- 14:00

Matchstart: 15:00

När turneringen är slut blir det FEST!!!

Jempa the kickboxer







Rallarsving de luxe.... ha ha ha. Jag gör egna ljudeffekter också.

62,0

Äntligen. Fy fan. I´ve reached my goal. Jag har kämpat. Från 64,0 till 63,7 till 63,3, till 62,7, till 62,3 och igår 62,0.

Jag har gått ner 2 kg på 9 dagar.

Jag känner mig trött. Utmattad. Svag. Hungrig.

Jag känner mig som ett roadkill. Totalt överkörd av mig själv. Puhh... Men jag lyckades. Nu väger jag 62 kilo och det är 4 dagar kvar till matchen. Nu måste jag vila. Samla krafterna. Jag kör sista kickboxningspasset idag. Imorgon blir det löpinng och på torsdag och fredag vila.

Snart är det alltså dags. Min första tävling. Enkickboxare ska tävla i thaiboxning. Vi får väl se hur smart det beslutet var på lördag. Men man måste vidga sina vyer. Testa nya saker. Anta utmaningen.

När Jenny (arrangören) frågade mig om jag kunde ställa upp och tävla skrattade jag. Inte en chans. Jag är inte redo för tävling, och definitivt inte i thaiboxning. Jag ville inte tävla.
Men med lite pep-talk och hjälp från alla håll och kanter valde jag att tacka ja. Jag ville anta utmaningen. Testa mina gränser. Hade det inte varit för folket runt omkring mig hade jag nog aldrig ställt upp. Men jag har fått maximalt stöd från alla.

Den senaste tiden har varit minst sagt krävande. Lite mat och mycket träning. Tuff kombination.

Men ingen tycker synd om mig. Detta är en livsstil. Vill man bli bra måste man kämpa och prioritera träningen. Detta blir min vardag om jag väljer att satsa på kick/thaiboxningen.

Jag är förväntasfull inför för lördag!!! Då smäller det. Fan va kuuuul.

Det finns inga dåliga väder...



- Jo det gör det!

(Jempa trotsar monsunregnet 9 på morgonen)

Ursäkta röran vi bygger om

Jag vet att jag har varit dålig på att uppdatera. Men jag har en bra förklaring till detta. Jag har för det första tränat jävligt hårt, så det har inte blivit någon datatid. För det andra har mitt bredband och min dator levt sitt egna lilla liv och fungerar bara fläckvis. Nu är datorn inlämnad på on-off och jag har beställt mobilt bredband. Får se hur det funkar...

Som sagt.

Hård träning.

Hårdträning.

Jag är trött och luktar konstant svett. Träning på morgonen och träning på kvällen. Sen bantning på det. Om jag hade varit duktig i naringslära hade jag nog inte behövt gå och vara hungrig. Men så är inte fallet. Men jag kämpar som fan. Morgonpromenader, joggingturer, styrketräning och kickboxning såklart.

Kändis

Kolla mig. Jag hamnade i GNO bloggen: klicka här

Med tävlingsdebuten kommer kraven

11 dagar till tävling.

Jag har ordinerats två träningspass om dagen denna vecka och det är bara tisdag och jag är redan trött.

Jag måste gå ner 2 kilo. Jag hade lagt på min lite grann när jag var sjuk. Ni vet hur det blir. Man ligger hemma, hostar, rosslar och har feber. Då blir det lätt lite MDonalds mat och sånt skit för man är trött och tycker synd om sig själv. Så jag gick upp ett kilo till 64 medan jag var sjuk, och fick i söndags reda på att jag ska väga 62 på invägningen.

Så med andra ord är det hård träning och ingen snabbmat eller godis som gäller. Tror ni någonsin att jag varit så sugen på pizza som nu??? Jag är laktosintolerant så det blir inte mycket pizza för mig, men nu är jag kanonsugen på att köpa ett pizzakit och laktofri ost och freestyle:a på en pizza. Mmmm...

Det känns annorlunda nu. Nu måste jag träna. Annars tränar jag mest när jag har lust och för det är kul. Det blir en helt annan grej när det ligger tvång i luften. Det är tuffare och jobbigare. Men detta tillhör kamsporten. Bantningen och hårdträningen.

Jag kommer inte att träna ihjäl mig eller banta bort mig (om det är någon som blir orolig). Jag får ju inte gå under 62 heller. Så det handlar om balans. Och om det nu är någon dum jävel som ska tjafsa om bantning och vikt så har viktklasserna en viktig betydelse; för att matchen ska bli jämn är en förutsättning att man väger lika mycket. Viktklasserna har ett syfte. Man ska slåss under samma förutsättningar. Sen spelar ju kondition, teknik, styrka och erfarenhet en avgörande roll i vem som vinner fighten. Men ni förstår vart jag föröker komma va? David och Goliat ska inte mötas i ringen, man får någon i sin egen storlek. Punkt slut.

Jag skickade in papper till svenska budo och kampsportsförbundet igår för att få tävlingskort. Allt känns så äkta just nu. Det börjar bli allvar. Jag hade helst tävlat på 63 kg som är min vanliga vikt för att slippa den stressen. Men detta är det som gäller om jag ska börja tävla på allvar. Inget mer tramsade. Är jag redo för detta?

Hell yes!!! Bring it on.

Lördagsgodis

I lördags körde vi hård träning med vår tjejgrupp "lördagsgodis".


Vi började med en lång jogging tur. Efter den joggingrundan kom vi fram till en trappa. (Redan där var jag dödstrött.) Där körde vi Rocky-inspirerande intervallträning. Det kändes kan jag säga. Men för varje trappsteg jag tog hörde jag Rockys signaturmelodi i öronen. Eye of the tiger...




Som tur var fick vi gå ner för trapporna. Skulle vi varit tvunga att springa ner hade jag definitivt snubblat på mina egna fötter och rullat ner för trapporna i 120 km i timmen. Bom, bang, crash, bom. Men som sagt, vi fick gå ner. Och tur var det. Jag har ju en förmåga att snubbla på plan mark i gångtakt.

Efter trappintervallen hittade Jill en backe. (Jill älskar backar) Det var bara att bita ihop och trampa på i backen. Som var nästintill lodrät.


En mörk och brant backe. Tur att man inte har höjdskräck.

Till sist körde vi "idioten" i lätt lutande backe. Ni känner väl alla till idioten...?


Spring, spring, spring....


och vänd!!!

Jill hade verkligen lagt upp ett tufft program åt oss. Jag var mycket stolt över mig själv efter att ha överevt konditionspasset utomhus. Efter joggintur, trappa, backe och idioten fick vi gå tillbaka till klubben. Där blev det sparring. Mums!

Medverkande:

Jempa, Helene, Betty, Kristin och Johanna

Vi överlevde:
- en joggingtur på ca 30 min
- 5 ryck i trappa
- 5 ryck i backe
- idioten x 4 stolpar
- en jävla massa sparring

och vi hade kul som fan.....

(obs. Jill hade ryggskott och kunde inte vara med och träna, men la ändå ner typ 3 timmar av sin lediga tid på att träna oss. Du är guld.)

Årets höjdpunkt


Fröken kaxig tillbaka



Så här uppkäftig blir man efter en joggingtur i skogen. Jag har varit sjuk och inte tränat på 2 veckor och 1 dag. Träningsabstinensen låg i luften. Stingslig som ett bi och myror i brallan. Igår var jag på klubben och kollade på träningar. Jag var så avundsjuk på samtliga.

Idag kände jag iallafall att det var dags för lite fysisk aktivitet. Jag snörde på mig joggingskorna och gav mig ut på en joggingrunda i skogen. Det var rätt tungt i början. Blåste ut snor genom näsborrarna - högst osexigt. Men nödvändigt.

Jag hittade en lagom lutande backe att köra intervaller i. 10 rundor blev det. Nöjd och med en släng av hybris promenerade jag hem från skogen.

Bra start på dagen. Det blir vila fredag och lördag. Men sen är det träning som gäller fram till matchdagen.

Ska anmäla mig till budoförbundet nu också, fixa tävlingskort.

Typiskt

Jag har inte slutat kick-blogga. Jag har blivit sjuk. Feber, snorig, hostig och eländig. Jag tror att jag har fått en släng digerdöden. Så sjuuuuk... okej jag överdriver. Men jag är tillräckligt sjuk för att inte få träna. Vilket suger big time....

Suck, typsikst... host och snörvel,

 uuuhh....

RSS 2.0